Axel TÖRNEMAN
1880–1925, Sweden

Axel Törneman växte upp i en värmländsk gruvmiljö, i Persberg, där hans far var överingenjör. Som 20-åring lämnade han hemmet för att studera för Carl Wilhelmson på Valands konstskola. Därpå gav han sig av till München och sen till konstnärskolonin i Dachau där han blev elev till Adolph Hölzel och tog intryck av dennes symbolladdade måleri och kompositionslära.
1902 gick färden till Paris men han tvingades under senhösten hem för att göra militärtjänst. Först 1904 återvände han till Paris och blev kvar där till hösten 1906. Under paristiden besökte han flera av de främsta fria konstskolorna som Académie Moderne, Académie Julian och Académie Colarossi, snarare som gäst än som stadig elev. Han tyckte sig lära mer av att stå ensam och måla i ateljén och insupa intryck av all samtida konst som Paris erbjöd. August Brunius menade att han \"var väl för brådmogen och otålig för att binda sig vid elementära studier\".
Hvar 8 Dag, 10/1 1926
1905 antogs Törnemans målning Bretagnare till Independenternas Salon d\'Automne där den väckte uppmärksamhet. Året därpå ställde han, åter på Salon d\'Automne, ut Nattcafé nu på Thielska Galleriet i Stockholm.
Hösten 1906 återvände Törneman till Värmland och just då utlystes tävlingen om utsmyckningen av det nya Riksdagshuset och Törneman beslutade sig för att delta. Det blev av avgörande betydelse för resten av hans liv.
På Thielska Galleriet finns ett självporträtt i krita av Axel Törneman från omkring 1905. Vi möter en ung konstnärsbohems intensiva och trotsiga blick. Teckningen ligger till grund för Självporträtt med cigarett, som han målade några år senare. Nu är han cirka 27 år, uppklädd i kostym med väst och kravatt. Cigaretten, i den knotiga handen och den slingrande röken finns kvar från teckningen. Men blicken är mer skeptiskt avvaktande, hållningen är en världsmans. De senaste åren har varit fyllda av erfarenheter och hårt arbete. Det är framförallt den segdragna processen kring Riksdagshustävlingen som varit krävande. Om och om igen har nya skisser begärts, besked om resultat dragit ut på tiden. Det blir till en konstpolitisk strid mellan Konstakademien och Konstnärsförbundet. När juryn 1908 enas om att utse Törneman till tävlingens segrare, ombeds Akademien uttala sig och förslaget faller.
Samma sommar gifter sig Axel och den omsvärmade norska operasångerskan Gudrun Höyer-Ellefsen, som han mött i Frankrike. De slår sig ned i Persberg men flyttar i december 1908 till gården Vistaholm i Västergötland. Det är möjligen någon gång under denna period som hans Självporträtt med cigarett kommer till.
Självporträttet visar ett \"ute\" och ett \"inne\". Där finns det elektriska ljuset - lumière artificielle - den titel Nattcafé hade på höstsalongen 1906, och måleriet står mellan \"det nya\" och \"det gamla\". Den gängliga figuren, målad i varmt bruna toner, avtecknar sig i siluett mot den ljusa, färgstarka fonden. Ansiktets mer sammanhängande färgfält står mot bakgrundens oroliga, uppbrutna penseldrag. Upplägget har likheter med den skiss till en monumentalmålning, Tors strid med jättarna, som prins Eugen beställt för Ragnar Östbergs nybyggda Östra Real i Stockholm. Motivet hade Törneman skissat på till Riksdagens första kammare, om vilken han i ett brev till Gudrun skrev: \"Vårstorm i luften mot hvilken figurerna stå som mörk siluett i stora enkla linjer.\"
Axel Törneman var konstnärligt en brygga mellan det gamla och det nya, mellan Konstnärsförbundet och de svenska Matisseeleverna med Grünewald och Hjertén i spetsen. En på många sätt otacksam och ensam roll. Men han hade stöd av prins Eugen, Tor Bonnier och arkitekterna Östberg, Tengbom, Lallerstedt och Wåhlin, som gav honom uppdrag.
Monumentalmåleriet hade vid denna tid ett starkt uppsving.

Source: http://auktionsverket.se/