Bror HJORTH
1894–1968, Sweden

Bror Hjorth fick en internationell skolning: 1919-1920 i Köpenhamn, 1921-1925 i Paris, som elev till den berömde skulptören Antoine Bourdelle, som i sin tur varit elev till Auguste Rodin. Bror Hjorth stannade kvar i Paris 20-talet ut och återvände först 1930 till Sverige.

1914
Efter studentexamen i Uppsala studerar Bror Hjorth en kort tid vid Althins och Gunnar Hallströms målarskolor. Där träffar han Gideon Börje och Eric Hallström.

1915
Bror Hjorth insjuknar i TBC. Målningen Sjukbesöket (1922-35) återger en minnesbild från den fyra år långa sjukdomstiden. Han blir nästintill döv, men trots det börjar han spela fiol och hans livslånga intresse för folkmusik väcks.

1921
Efter kortare studier i skulptur på Kunstakademiet i Köpenhamn kommer Bror Hjorth till Paris. Under fyra år är han skulpturelev hos Antoine Bourdelle på Academie de la Grande Chaumière. Hos Bourdelle träffar han Alberto Giacometti och imponeras av dennes konstnärliga integritet. Bror Hjorth tar starka intryck av sin lärare, men inspireras också av egyptisk skulptur och assyrisk reliefkonst, samt av skulptörer som Constantin Brancusi och Ossip Zadkine och målare som Paul Gauguin och Eugène Delacroix. I kubismen finner han ett sätt att komponera former för att skapa rytm och volym.

1927
Efter en misslyckad kärleksaffär med en studiekamrat, skildrad i Ängeln och det levande liket (1923), gifter han sig med danskan Tove Friis.

1928
Reser som Ester Lindahlstipendiat till Italien. Där hänförs han framför allt av Michelangelos arbeten i Florens och Rom.

1930
Inför sonen Oles förestående födelse flyttar Bror och Tove hem till Sverige och bosätter sig först i Hjorths föräldrahem. Efter några månader skaffar familjen en bostad i Stockholm, där Bror Hjorth under början av 1930-talet driver en skulpturskola tillsammans med Nils Möllerberg.

1932
Försäljningsföreningen och galleriet Färg och Form grundas, med Hjorth som dess första ordförande. I Färg och Form ingår från början tretton konstnärer, däribland Sven X-et Erixson, Gideon Börje, Hilding Linnqvist, Eric Hallström och Albin Amelin.

1935
Bror Hjorths separatutställning på galleri Färg och Form blir en skandalsuccé efter att en nazistsympatiserande grosshandlare polisanmält två skulpturer som ”sedlighetssårande”. Hjorth kallas till polisförhör och hotas av åtal om han inte avlägsnar fyra kärleksgrupper. Den statliga censuren upprör kollegor och andra, som skyndar till konstnärens försvar i den följande pressdebatten. Mängder av besökare kommer för att se utställningen.

1943
Familjen Hjorth flyttar in i sitt nybyggda hus på Norbyvägen i Uppsala. Huset bekostas av Bror Hjorth själv, som dittills har varit beroende av ekonomiskt stöd från sin far. Efter att under 1930-talet ha arbetat främst med skulptur, målar Hjorth under 1940-talet många modellstudier i hemmet.

1948
Den första retrospektiva utställningen görs av Statens Museum for Kunst i Köpenhamn. Trots fin kritik är Bror Hjorth missnöjd med vad han åstadkommit, i synnerhet när det gäller de senare verken.

1949
Efter att ha varit efterfrågad av eleverna vid flera tillfällen blir Bror Hjorth professor i teckning på Konstakademien i Stockholm. Tjänsten innehar han i tio år.

1952
Äktenskapet med Tove Friis slutar i skilsmässa.

1956
Gifter sig med en av sina modeller, Margareta Adde. Undervisar i två år vid en konstskola i Uppsala.

1958
Den tredelade altartavlan för Jukkasjärvi kyrka kommer på plats till kyrkans 350-årsjubileum. Liksom flera av Bror Hjorths kyrkliga uppdrag föregås invigningen av protester.

1967
Efter sexton års arbete kommer slutligen den stora skulpturgruppen Näckens polska på plats framför järnvägsstationen i Uppsala. Under 1950- och 60-talet arbetar Hjorth med flera större offentliga uppdrag. Självbiografin Mitt liv i konsten publiceras och Moderna Museet i Stockholm arrangerar en stor retrospektiv utställning.

21 maj 1968
Bror Hjorth dör i Uppsala. Han begravs i Björklinge i närheten av sin uppväxtort.